Varför kan en och samma fastighet bestå av flera skiften, vad är en samfällighet och varför är byggnader och adresser egna objekt i registren?
Skriven av Tomtkarta · OPL Consulting Oy · Källor kontrollerade
En fastighet kan ha flera områden (skiften)
I det svenska fastighetsregistret är en fastighet (registerenhet) den juridiska helheten, medan ett skifte – i geodatan kallat registerenhetsområde – är en sammanhängande yta på kartan som ingår i fastigheten. En vanlig villatomt består ofta av ett enda skifte, men jordbruks-, skogs- och skärgårdsfastigheter består mycket ofta av två, tre eller dussintals separata skiften.
Skiftena inom samma fastighet kan ligga helt åtskilda från varandra, ibland flera kilometer bort, men hör ändå till samma fastighetsbeteckning. När du klickar på ett skifte på Tomtkarta markeras hela fastighetens samtliga skiften på kartan, och fastighetskortet skiljer på hela fastighetens sammanlagda beräknade areal och det enskilda skifte du valt.
Fiktivt exempel: fastigheten ”SÖDERHAMN BERGA 2:14” består av tre skiften – ett bostadsskifte på 1 800 m² vid vägen, ett skogsskifte på 42 000 m² två kilometer norrut och en liten båtplatsyta på 250 m² vid sjön. Om du klickar på båtplatsytan visar kortet att du valt just det skiftet (250 m²), medan fastighetens totala kartareal summerar alla tre skiftena till 44 050 m².
Samfällighet och andra registerenheter
En yta på kartan är inte automatiskt en enskilt ägd tomt. Fastighetsindelningen innehåller både vanliga fastigheter och samfälligheter – mark- och vattenområden som ägs gemensamt av flera delägarfastigheter, till exempel samfällda vägar, grönområden, brunnar eller fiskevatten. Dessutom förekommer särskilda registerenheter som fiskesamfälligheter, järnvägsområden, andelsfastigheter och sämjedelade enheter.
En yta på kartan visar bara hur marken är indelad i registerenheter, inte vem som äger den eller vilka nyttjanderätter som gäller. Om du ser en samfällighet intill en fastighet behöver du kontrollera i Lantmäteriets fastighetsregister vilka fastigheter som har andel i samfälligheten och hur den förvaltas.
I vardagligt tal används ofta ordet ”tomt”, men juridiskt skiljer man på den registrerade fastigheten och den mark som hör till en byggnad i plan- och byggsammanhang. På Tomtkarta utgår alla grunduppgifter från registerenheten och dess skiften enligt Lantmäteriet.
Lantmäteriet — Fastighetsregistrets innehåll · Lantmäteriet — Fastighetsregistret
Belägenhetsadress är inte samma sak som fastighet
Belägenhetsadresser fastställs och ajourhålls av kommunerna och samlas i Lantmäteriets nationella adressregister. En belägenhetsadress är en lägesbunden adresspunkt – vanligtvis vid en byggnads entré, infart eller gård – och är ett eget registerobjekt som är skilt från själva fastigheten och dess gränser.
En och samma fastighet kan ha flera belägenhetsadresser, till exempel ett flerbostadshus med flera trapphus eller en fastighet med flera verksamheter. Omvänt saknar många fastigheter helt registrerad belägenhetsadress, särskilt obebyggd mark, skogsskiften, vattenområden och samfälligheter. Att ingen adress visas betyder bara att adressregistret inte kopplar någon adress till fastigheten.
Tomtkarta visar de gällande belägenhetsadresser som Lantmäteriets adressregister kopplar direkt till registerenheten. I vissa fall ligger en kartlagd entrépunkt fysiskt innanför en fastighets gräns trots att själva adressen är registrerad på en annan fastighet; på fastighetssidan redovisas sådana kartlagda entréer separat med hänvisning till den registrerade fastigheten.
Fiktivt exempel: ett hörnfastighetskomplex med en enda fastighetsbeteckning kan ha två entréer med adresserna ”Parkgatan 4” och ”Kvarngatan 9”. Båda adresserna leder till samma fastighet på kartan, men ingen av adresserna talar i sig om vem som äger huset eller var tomtgränsen går mot gatan.
Byggnader i kartan och på fastighetskortet
Byggnadsytorna på Tomtkarta kommer från Lantmäteriets produkt Byggnad Nedladdning, vektor. Byggnader är egna objekt i geodatan och lagras inte som delar av fastighetsgränsen. I fastighetsregistret och byggnadsdatabasen kan en byggnad dessutom bestå av flera sammansatta byggnadsdelar, och dess karterade kontur kan följa antingen takkanten, fasaden eller ett illustrativt läge.
På Tomtkarta kopplas varje byggnad till fastigheten genom en punkt inuti den största kartlagda byggnadsdelen, vilket också avgör vilket skifte som anges på fastighetskortet. Den kartlagda byggnadsytan beräknas innanför den publicerade konturen och är inte samma mått som taxerad boarea, bruksarea eller byggnadsarea i ett bygglov.
Lantmäteriets byggnadsleverans innehåller inget byggår; det datum som visas i byggnadens kartdetaljer gäller när kartposten senast uppdaterades. Om en ny byggnad nyss har uppförts eller rivits kan den saknas eller ligga kvar tills kommunen och Lantmäteriet har ajourhållit byggnadsregistret. För bindande uppgifter om byggnader, lov och areor, kontakta kommunen.
Lantmäteriet — Byggnad Nedladdning, vektor · Lantmäteriet — Handbok Byggnad
Guiden ger allmän information, inte juridisk rådgivning. Låt behörig myndighet eller en sakkunnig bekräfta uppgifterna innan du fattar beslut om en fastighet.
Officiella källor och nästa steg
Källorna nedan är officiella svenska källor, på svenska.